Eldens flammor har övergått i stilla glöd. Det livliga knäppandet och knastrandet bytts ut mot något enstaka knäppande när ett glödande korn tar sats och med dödsförakt far upp och in i öppna spisens tegelvägg. Eller ut på golvet, där det flämtande slocknar inom loppet av några sekunder. Det är tyst. Värmen i rummet är kompakt, våra kroppar lealösa, kinderna blankt rosiga.
Vi somnar så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Så härligt hett! Sensuellt.
Fint.
Mm...och snart sitter vi där kväll efter kväll med elden brinnandes för att inte golven i huset skall förvandlas till isbanor. Jag älskar den här tiden när man får tylla in sig i filtar och bara vara. Inga tvång på att åka till stränder för att fläka ut sin vita kropp eller ljuva sommarkvällar som lockar till nattliga sittningar på verandan.
Sensuellt! Fint!
mys
vackert... men skulle v ilja följa den första linjen , hur känns det att vara ett sprakande glödande korn.;)
Låter härligt och fridfullt.
Vackert! "Eldens flammor har övergått i stilla glöd" är en alldeles strålande början och "Vi somnar så." ett lika strålande slut!
Skicka en kommentar