måndag 5 mars 2012

Tema: Ett svar

Jag svarade aldrig på det tredje brevet - vilket förstås var ett svar i sig - och jag undrar än i dag vad han tänkte.
Han var sydkorean, och, jo, jag var medveten om att sydkoreaner inte såg ut som svenskar, jag var ändå tio år och i Söndagsskolan hade jag, så många gånger att jag tappat räkningen, sjungit om gula, svarta, vita barn och om hur Jesus älskade dem allihop. Så nog visste jag.
Ändå. Chocken när jag höll hans foto i min hand. De svarta ögonen, den sammanbitna munnen, skjortan knäppt upp i halsen; han såg ut att vara minst tolv. Det svarta välkammade håret stod i skarp kontrast till hans lätta snirkliga handstil, och jag tänkte att jag ska svara. Såsmåningom.
Idag är han över femtio om han lever, och man kan anta att han har slutat vänta.

torsdag 1 mars 2012

Kastrullfällan (tema: fälla)

Fälla fallde fallit,
full,
kastrull,
kastrullfällan.
Ja, den känner vi till.
För det är ju inte som i amerikanska filmer, att man köper med sig take-away på vägen hem från jobbet.
Nej, här i Sverige står vi med huvudet i kastrullskåpet vid artontiden; en liten kastrull för haricot verten, en medelstor för tomatsåsen och en stor för pastan. Det är ett skramlande utan dess like när de ska ur skåpet där de tronar likt ryska dockor tre och tre; tripp, trapp, trull, kastruller överallt.
Man kommer inte undan.