tema: att grilla

"Har du klippt dig?"
"Ja, igår! Vad tycker du?"
"Tycker och tycker, jag undrar varför du valde just den där frisyren, varför just den av alla?"
"Varför?"
"Ja, varför. Det är inte utan att man undrar."
"Jaha ... ja, jag såg den i en tidning, i och för sig på en sådan där modell, och det blir ju aldrig riktigt samma sak på en själv, men jag tyckte den var fin ...?"
"Fin, hm, man har alltid djupare motiv än så, min vän. Varför har du klippt upp mer här än där, till exempel, kan du svara på det?"
"Eh, jag tyckte det var roligt, och lite annorlunda ...?"
"Du vill alltså vara rolig och annorlunda, är det så jag ska tolka det? Roligare och mer annorlunda än vilka då?"
"Nja, rolig vill jag kanske inte vara, det var väl inte direkt så jag menade."
"Nehej? Du säger att du vill vara rolig, roligare än vi andra här på jobbet, får man förmoda, och i nästa sekund vill du inte det?"
" ... ?"
"Eller så försökte du slingra dig, kanske? För att du egentligen inte vill berätta sanningen?"
"Sanningen ...?"
"Till varför du valde just den där frisyren!" 
"Men vänta här nu. Får inte jag välja vilken frisyr jag vill?"
"Absolut, absolut. Bara du inser att man måste ta konsekvenserna av sina val."

tema: rätt tillfälle

"Det där är rätt färg!" Du pekade och jag frågade vilken för det var ju omöjligt att se, så många färger glödde i kvällssolens sken, hundra nyanser av rosa, orange, purpur och guld.
"Men kolla, den!" insisterade du och jag försökte följa ditt pekfinger ner över hustaken, försökte verkligen, men de flöt ihop, färgerna, och de glänste så att jag var tvungen att kisa. Bara inte så att du såg, för jag ville stå där bredvid dig för evigt, det var det enda jag visste och vad brydde jag mig om rätt färg? Den salta vinden lekte i ditt hår, kastade det hit och dit, helt utan respekt.
"Jag tror jag vet vilken du menar", sa jag. "Den där som glänser i solen? Till vänster?"
Du skrattade och sa att det inte finns någon färg till vänster, för där tar ju havet vid, och jag skrattade jag med och sa att blå också är en färg. Sedan pussade jag dig på munnen. Oj, vad förvånad du blev.

tema: menlös

Som en gråaktig skugga trampar hon omkring i tillvaron, är det inte hemskt? Varför säger ingen åt henne att grått inte är hennes färg? Att gränsen mellan den stora stickade koftan och det gråsprängda håret suddas ut och flyter ihop med de gråblå halvmånarna under ögonen? Varför säger ingen något? Ska stackarn gå omkring där och vara osynlig?
När hon ju egentligen har så snygga tuttar och vader.

tema: bygga

- JAG HAR DEN ÄRAN ATT GRATULERA!
- Jaha? Tack, tack, det var vänligt.
- JAG KOMMER FRÅN LOKALTIDNINGEN!
- Jaså, minsann? Varför då?
- DET ÄR JU INTE VAR DAG NÅGON I KOMMUNEN FYLLER HUNDRA!
- Nej, det kanske det inte är, nej.
- HUR MÅR VI?
- Vilka vi?
- JAG MENAR TANT SJÄLV!
- Du menar mig? Jaha, jo, jag mår väl efter omständigheterna hyggligt. Hur mår du själv?
- HA HA HA, FANTASTISKT! DET ÄR JU INTE VAR DAG MAN FÅR ÄRAN ATT SAMTALA MED EN HUNDRAÅRING.
- Det finns fler än jag, om det är något du önskar göra lite oftare.
- HA HA HA, VILKEN HUMOR NI HAR! DET ÄR INTE ALLA I ER ÅLDER SOM ÄR SÅ PÅ ALERTEN!
- ?
- JA. ALLTSÅ. NÄR MAN LEVT I HELA HUNDRA ÅR HAR MAN FÖRSTÅS HUNNIT MED ATT GÖRA VÄLDIGT MYCKET! KAN DET ÖVERHUVUDTAGET FINNAS NÅGOT KVAR?
- Ja, bastun vid sjön. Jag ska bygga en bastu nere vid sjön. Det har jag tänkt på ett tag nu, och till sommaren ska det äntligen bli av.

tema: genomlida

Bestämde mig för att göra research och frågade grannen vad han genomlidit idag.

Det skulle jag inte ha gjort.

I tre kvart malde han på om sina umbäranden som innehöll allt från vidbränd havregrynsgröt till erektil dysfunktion, och där stod jag och var tvungen att lyssna och se intresserad ut. Korsryggen värkte och mitt låga blodtryck befann sig långt nere vid fotknölarna innan han var klar. När jag stapplade därifrån kände jag mig både yrslig och illa till mods. Sedan fick jag migrän också.

tema: imponerande

Satt i godan ro vid mitt skrivbord och planerade nästa lektion idag när jag tittade till på klockan och såg att lektionen ifråga börjat för två minuter sedan. Helvete, tänkte jag och rafsade snabbt ihop de böcker, papper och pärmar jag skulle ha med mig. Jag har (på förekommen anledning) en uppgörelse med en kille i den klassen, som går ut på att vi båda ska komma för tidigt till mina lektioner, och jag bara fan fan fan, medan jag älgade uppför trapporna till klassrummet.
Genom fönsterglasen hann jag se att alla elever satt på sina platser innan jag kastade upp dörren, störtade in och drog en radda organiska ursäkter. Jag lade ner min hög på katedern och slängde ett öga på min kollega som stod vid whiteboardtavlan, vad gjorde hon där? Efter ett par sekunders tyst förvirring gick hon fram till schemat som sitter på anslagstavlan och pekade på min lektion som skulle börja först om fyrtio minuter. Pinsamt, kan man tycka, men jag bara plockade upp mina pinaler, sa till eleverna att det var kul att se dem, och gick sedan ut med värdigheten intakt. Det tycker jag var imponerande.

tema: dela

Kul att ni tittar in så att jag kan dela med mig av min åldersnoja, har väntat länge på att få göra det. Dubbel ångest är halv ångest, eller hur det där ordspråket nu lyder. Gödsla med din noja och du får tusenfalt tillbaka, känns också bekant, kanske kommer det från bibeln?
Hursomhelst. Det här med att man hela tiden blir äldre och äldre, och att kroppen sjanserar för var dag som går, det stör mig. Som fan. Själva idén är helt skruvad, om jag får säga vad jag tycker.

Tack för att ni lyssnade.

tema: hjälpa

Hjälp mig hit och hjälp mig dit, är det inte på sin plats att man hjälper sig själv om man nu försatt sig i nöd? Folk daltar med varandra så man får spader, sträcker ut en hand och sån skit, som vore de smörsångare hela bunten. Nä - vid alla avsvansade smådjävlars löständer - en bra kvinna reder sig själv, det är det jag alltid har hävdat.

tema: intryck

Frågan är vilket intryck jag ger, där jag sitter i den lilla röda soffan. Det är en sammetssoffa, varför man har en sådan vet jag inte. På andra sidan det mörkbruna soffbordet sitter de på varsin hög stol, och iakttar mig. Jag försöker se avslappnad ut, kanske går de på det. Jag försöker se världsvan ut, men kan förstås inte tävla med dem.

"Vad är det du har gjort egentligen?" Frågan slungad som en diskus, den landar i mitt mellangärde.
     "Jag vet inte", flämtar jag, känner rodnanden ta fart på bröstet och sakta klättra uppåt. "Borde jag veta det?"
     De ler klädsamt, eller kanske inställsamt. Överlägset, förstås. Men rart. Fast också osäkert, definitivt osäkert.
     "Men man kan säga ..." Min hjärna går på högvarv, jag måttar upp en kvadrat med händerna. "... att jag stängde in henne ... för att ge henne chansen att ta sig ur. Jag tycker om när folk tar sig ur."
     "Okej?"
     "Jag såg också till att hon fick hjälp, kände att hon aldrig skulle klara det på egen hand."
     "Inte? Hm ... vi får fundera och återkomma. Tack så länge, och varsågod, här får du en kasse."

tema: behålla

Kör ett nytt grepp idag, allt för att behålla livsgnistan. Det går ut på att staga upp dagen i enheter, som sedan delas in i ytterligare enheter. En timme för varje underenhet.

Men först ett glas treo.

tema: distrahera

Om någon kunde ta och distrahera mig så vore jag jävligt tacksam. Jag har inga krav; dålig sång, innehållslöst tramsande, patetiskt flirtande, sjukt dåliga skämt. Vadsomhelst som fyller tomheten för en stund.

tema: veta

”Vilken fin burk.” Agneta log. ”Jag älskar sådana där gamla mönstrade plåtburkar, de avger en slags harmonisk energi.” 
     Olof stuvade ner dyrgripen i väskan utan att svara.
     ”Var har du fått tag på den?”
     ”På Åhléns.”
     Agneta såg besviken ut.
     ”Det var flera år sedan så de har nog inte kvar den.”
     Små bucklor och avskavd färg vittnade om flitigt användande. Men den var fin, det höll Olof med om; sirliga grenar dignande av halvfyllda röda rosor i klasar slingrade sig runt burkens sidor. Locket: en utslagen ros sträckte lättjefullt ut sig mot alla fyra hörn. Kanske stämde det att man fick energi av den, men det var inget han hade reflekterat över. Det enda Olof visste var att den var bra att förvara bullar i.

tema: snyggt

Hela dagen har jag utan resultat suttit på min kammare och tänkt på ordet styggt. Nu skriver jag om något snyggt istället, det är bara en bokstavs skillnad och jag tänker att Ann Ljungberg nog inte märker något.

Tror ni nu att det är min glittertröja jag tänker skriva om, så tror ni fel. Istället kommer jag lägga ut texten om något annat som engagerar mig, nämligen springstilar.

Här kommer det:

Min tanke är att man kan se ut hur man vill när man springer på landsbygden, men att man bör välja en snygg stil om man springer i tätbebyggt område (där jag bor). Jag är trött på joggare som lutar framåt för mycket, till exempel, och på de som inte kan lyfta ordentligt på fötterna. De som vaggar fram och tillbaka i sidled är heller inte någon hit, det ska gudarna veta. Upprätt hållning och en kontrollerad spänst i steget, svårare än så behöver det inte vara. Lite stil och finess, om jag får be. Det är allt jag kräver.

tema: storlek

Lustigt att temat är storlek, för det har jag en på min glittertröja. Det är en liten värld vi lever i. Allt sammanfaller i slutänden. Harmoni.
Men ska du ha EXTRALARGE? sa expediten och gjorde stora ögon. I want them big, svarade jag och då blev hon tyst. Ju större storlek desto mer glittertrådar, eller hur. Hon fattade.

tema: svårt

Tack vare kursen jag gått är jag numera professionell. Det innebär att jag aldrig lämnar ut privata delar till mina klienter, bara personliga. Och dem väljer jag med omsorg. Jag har alltid på mig skor, men glittertröjan lämnar jag hemma - för att ge er ett exempel ni kan relatera till.

Vidare håller jag distansen. I ur och skur. Även om det är så trångt att våra knän bara med möda undgår att nudda varandra. Och jag av en slump sparkar till min klient på smalbenet.

Jag engagerar mig inte känslomässigt, för det gäller att föregå med gott exempel. Att aldrig bli förvånad,  upprörd eller ur balans på annat sätt. Jag har en mall jag följer, och den har jag laminerat. Det var inte lätt men nu är det gjort.