Hur är det mitt hjärta?
Din smärta känns i varje cell i min kropp, och jag vill bara skrika.
Ut min smärta?Din smärta känns i varje cell i min kropp, och jag vill bara skrika.
För det kanske inte bara är din? Kanske är det även min egen som jag blandar ihop.
Med din.
Kanske är de ihopsmälta inom mig; ett livsprojekt att skilja ditt från mitt.
Vill bara att du ska vara glad. Ett orimligt krav, jag vet.
Men ändå.
Jag fortsätter att bära ditt blödande hjärta.
Till ingen nytta.
6 kommentarer:
Bra, särskilt rytmerna i första halvan.
Gillar att du började med en fråga, då vill man fortsätta läsa, för att få ett svar :)
Bra och djup i innehåll. Mycket att fundera på efter att ha läst dessa rader. Du får verkligen fram ett budskap!
Vackert. Mycket!
Kan bara hålla med de andra...det är inte lätt att försöka göra andra glada
Så är det ju, man kan bara skapa sin egen glädje. Fint skrivet.
Skicka en kommentar