söndag 30 maj 2010

Dagdrömmen

I den andra världen har jag mina kompisar.
Alla vill vara med mig, men alla får inte det.
Bara de som jag väljer.
De andra blir ledsna men det kan inte hjälpas,
för det är jag som bestämmer.
När jag har kalas kommer alla som jag bjudit,
och de andra är jättesnälla mot mig för att jag ska bjuda dem också.
Men det gör jag inte.
På kalaset vill mina kompisar leka med mina Bratsdockor, jag har alla.
Ella, Maja och Hilde får röra dem, klä på dem olika kläder.
Men inte de andra.
Min mamma är en ung mamma, hon har långt ljust kammat hår och kläder som luktar gott. Hon är glad hela tiden, så alla önskar att deras mammor var som min. Hon dricker inte vin på kalaset. Hon dricker aldrig vin. Är bara den snällaste och bästa mamman som alla vill ha. Som ordnar det bästa kalaset.
Alla är så avundsjuka.

8 kommentarer:

HannaT sa...

Ruskigt bra, så otroligt tydligt. "Hon dricker inte vin på kalaset", där tårades mina ögon faktiskt. Arma, arma unge.

Anonym sa...

Sorglig läsning. Du får verkligen fram det du vill säga i de korta meningarna.

marmoria sa...

Tydlig, typisk, tragisk fantasi

marie ettanbo sa...

Tyvärr mycket realistisk barnadröm, budskapet går verkligen fram.

disco sa...

hmmm ja tolkade nog annorlunda först.
Men efter att ha läst kommentarerna förändrades texten.
sorglig vart den

Y sa...

Kort, med stort innehåll. Det värker i hjärtat. Bästa jag läst av dig.

Siestri sa...

Bra text som man kan tolka olika.

Lillemor sa...

Så hjärteknipande på slutet, gick från allmänt till tydligt, bra, bra!