Min egen norgehistoria

Tillkomsten av denna lilla historia var helt oplanerad, ska gudarna (och alla norrmän) veta. Jag var femton och bjuden på fest till en kille som var nitton. Wow, liksom. Bortsett från att jag ville vara snygg och cool så var det livsviktigt att inte ge ett barnsligt intryck. Gul & Blå-jeansen satt som påmålade, den ljusgula Fruit of the loom t-shirten lämnade midjan bar och det långa håret med tillhörande snedlugg var blankborstat.

Lagom nonchalant stod jag och lutade mig mot en vägg i vardagsrummet när någon föreslog att alla skulle berätta varsin rolig historia. Eftersom det redan var mycket energikrävande att verka cool och självklar på en fest som denna så var det bäddat för katastrof, men att banga när de andra berättade historia efter historia var inte ett alternativ förstås. Hur barnsligt hade inte det verkat?

Vi bildade en provisorisk ring med hjälp av soffgruppen och ett antal udda stolar och jag bestämde mig för en kort norgehistoria. Så kort att den inte kunde gå fel, tänkte jag:

Varför kan inte norrmän äta spagetti?
För att de inte har tillräckligt breda tallrikar.

Inte så kul kanske, men jag skulle i alla fall bli en i mängden historieberättare. Jag skulle smälta in.

- Varför kan inte norrmän äta spagetti? sa jag med handsvett och bultande hjärta när det blev min tur och alla förväntansfullt tittade på mig. Frågan hängde i luften i det plötsligt tysta vardagsrummet. Ingen gissade. Just då, i det ögonblicket, såg jag en norrman framför mig som utan att lyckas försökte trycka in okokt spagetti i munnen på tvären. Cool och nervös och femton år gammal föll jag av stolen i skrattattacken som följde medan de andra festdeltagarna tittade storögt på mig.

- Men säg då! Varför kan de inte det? sa någon efter en stund men i det läget kunde jag inte prata. Jag skrattade så jag kiknade och tårarna rann. Jag försökte samla mig men kom aldrig längre än till första ordet innan den ofrivilliga skrattattacken återigen tog över. Till slut föreslog någon finkänslig kille att de skulle gå vidare till nästa historieberättare, och så kom det sig att min norgehistoria blev poänglös på denna fest.

Jag besökte aldrig mer den här killen men "min" historia har jag berättat många gånger under åren som gått:

Varför kan inte norrmän äta spagetti?
För att de inte är tillräckligt breda i käften.

Och det är alltid jag som skrattar mest.